Berliner Tageszeitung - Noosha Aubel: Klarar hon av Potsdams problem?

Höga förväntningar, växande besvikelse

Den nya borgmästaren har inte orsakat Potsdams problem. Hon tog över en stad med en ansträngd budgetsituation, en trög förvaltning, långa väntetider vid medborgarservicen, bostadsbrist och en trafiksituation som har belastat många invånare i åratal. Aubel valdes dock just därför att hon gav intryck av att kunna övervinna denna stelhet.

Att hänvisa till gamla problem kan därför inte vara en varaktig ursäkt, särskilt inte när det gäller en daghemsskandal som inte bara är moraliskt skamlig – rörande ett tvåårigt barn med flera svåra funktionsnedsättningar som, trots lagstadgad rätt till plats, fortfarande efter långt över 1,5 år inte har fått någon daghemsplats med personlig assistent (https://www.hamburgeranzeiger.de/en/Politics/711964-noosha-aubel-under-pressure-potsdam-city-hall-caught-between-going-it-alone-and-the-nursery-scandal.html).

Under de första månaderna av Aubels mandatperiod framträdde framför allt en svaghet: Den erfarna förvaltningskvinnan underskattade uppenbarligen att en delstatshuvudstad inte kan styras enbart genom saklig övertygelse och vackra Facebook-inlägg. I en splittrad kommunfullmäktige måste majoriteter förberedas, intressen avvägas och konflikter i möjligaste mån avväpnas innan de blir offentliga.

När det gällde Kreativhaus Rechenzentrum lade Aubel fram en kompromiss innan en stabil majoritet var i sikte. Under tiden kunde endast fyra av 56 kommunfullmäktigeledamöter se något positivt i förslaget. I debatten om vattenförsörjningen följde en överraskande kursändring och nya planer efter ett nederlag i omröstningen. Företrädare för olika politiska läger anklagade Aubel för bristande taktisk skicklighet samt en presidentliknande ledarstil utan säker majoritet. Även tidigare anhängare visade sig alltmer desillusionerade.

Att Aubel senare ändå lyckades samla majoriteter för fortsatt drift av datacentret, en hyresbegränsning hos Pro Potsdam och andra kontroversiella projekt talar emot den generella bedömningen om fullständig handlingsförmåga. Det visar dock också att den nödvändiga samförståndsprocessen ofta först kom igång efter att hennes förslag redan hade skadats offentligt. Politiskt ledarskap handlar inte bara om att vinna en omröstning i slutändan. Det handlar också om att inte låta osäkerhet och onödiga konflikter uppstå överhuvudtaget.

Budgeten som det första och ytterst allvarliga förtroendebrottet

Problemet blev särskilt tydligt i samband med det första budgetförslaget. Bland annat planerades en högre egenandel för skolbussbiljetten, begränsningar av pristaket för skolmaten och överväganden om att slå samman ungdomsgårdar och medborgarhus. Välfärdsorganisationer varnade därefter i ett gemensamt öppet brev för ett genomgripande socialpolitiskt bakslag. I stadsfullmäktige anklagades Aubel till och med för att bryta mot tidigare uttalanden om skydd av barn och ungdomar.

Efter intensiva förhandlingar nåddes slutligen en bred kompromiss. Skolbiljetten förblev på 15 euro, prisgränsen för skolmaten på 3,90 euro. Denna överenskommelse var en politisk framgång. Samtidigt visade den dock hur långt Aubels ursprungliga förslag hade varit från en hållbar majoritet. Just av en borgmästare med mångårig erfarenhet inom utbildning, ungdoms- och socialpolitik borde man ha kunnat förvänta sig att hon tidigare skulle ha insett de förutsebara reaktionerna på nedskärningar som drabbar familjerna.

Erfarenhet av förvaltning är inte på något sätt detsamma som politiskt ledarskap

Aubels kvalifikationer bör varken bagatelliseras eller överdrivas. Hon är utbildad pedagog, har parallellt med sitt arbete avlagt en masterexamen i organisationsledning och behandlade i sitt examensarbete ledarskap inom den offentliga sektorn. Sedan 2004 arbetar hon inom kommunal förvaltning.

I Hilden ledde hon avdelningen för ungdom, skola och idrott, var biträdande borgmästare i Potsdam och senare kommunfullmäktigeledamot och avdelningschef i Flensburg. Det vore fel att i detta sammanhang hävda att denna karriär har förberett henne fullt ut för ämbetet som borgmästare.

Aubel hade tidigare lett enskilda avdelningar, men aldrig haft det övergripande ansvaret för en delstatshuvudstad. Budget, stadsutveckling, kommunala företag, infrastruktur, ekonomi och den dagliga majoritetshanteringen låg för första gången samtidigt på hennes bord.

Noosha Aubel (50) erhåller som borgmästare i en självständig stad i lönegrad B7, enligt lönetabellen, en månatlig grundlön på 11 921,34 euro som betalas av medborgarna. Till följd av ett beslut från författningsdomstolen står en betydande löneökning snart för dörren, även för de anställda i delstatshuvudstaden Potsdam. Per den 1 juli 2026 sysselsatte staden Potsdam 285 tjänstemän, och alla kommer i framtiden att få mer pengar – även Aubel kommer snart att tjäna 14 084 euro per månad. Är detta rättvist med tanke på kritiken mot Aubels arbete?

I detta sammanhang bör man komma ihåg att Aubels tidigare verksamhetsresultat i Potsdam inte var felfritt. När hon lämnade sin tjänst var 15 procent av tjänsterna inom avdelningen för utbildning, ungdom och idrott obesatta, samtidigt som mer än 20 anställda var frånvarande på grund av sjukdom. Från avdelningen klagades det på betydande press och påstått felaktiga ledningsbeslut rörande Aubel.

Aubels stora vallöften blev till: ett ”erbjudande”

Hanteringen av hennes eget valprogram gav också ett ogynnsamt intryck. Aubel hade gått till val med den minnesvärda frasen att hon inte skulle lova allt, men att hon skulle hålla allt hon lovade. Efter valet var hennes kampanjsida med de politiska målen inte längre direkt tillgänglig. Först efter journalistiska förfrågningar gjordes dokumenten återigen tillgängliga på en annan plats.

När Aubel konfronterades med anklagelsen om att, i strid med tidigare uttalanden, spara in på barn och ungdomar, förklarade Aubel att hon inte hade gett folket något löfte, utan ett erbjudande. Juridiskt och språkligt kan man diskutera detta. Politiskt sett framstår en sådan efterhandskonstruktion dock på ett tvivelaktigt sätt som mycket undvikande. Den som gör öppenhet till sitt kännetecken måste se till att målen förblir synliga, mätbara och kontrollerbara.

Hur missnöjda är Potsdams medborgare med Noosha Aubels arbete?

En tillförlitlig stadsomfattande utvärdering av Aubels ämbetsutövning förväntas. I detta sammanhang går det inte att bortse från ett växande och delvis massivt förtroendetapp. Sociala organisationer formulerar öppna protestbrev, politiska anhängare visar sig besvikna, Potsdams kommunfullmäktigeledamöter beklagar bristande samordning och centrala beslut korrigeras först efter offentliga debatter. Sammanfattningsvis kan man konstatera en mer än vanlig och mycket tydlig oro under Aubels korta inkörningsfas.

Är Noosha Aubel sin uppgift vuxen? Aubel har hittills inte gett något övertygande svar – skandalen kring ett barn med flera svåra funktionsnedsättningar, med 100 % funktionsnedsättningsgrad och vårdbehovsgrad 4, är olöst och belastar Aubels ämbetsutövning som borgmästare enormt – ärendet är föremål för rättslig prövning och om talan förverkas kommer – som vanligt – medborgaren att få stå för kostnaderna, bortsett från en för närvarande obestämd hälsoskada hos det svårt funktionshindrade barnet, eftersom barns utveckling inte går att ta igen.

Om talan (socialdomstolen i Potsdam – ärendenummer: S 20 SO 142/26) förloras skulle det helt klart ställas krav på att Aubel avgår, eftersom hon som borgmästare i delstatshuvudstaden Potsdam helt klart bär ansvaret för det skandalösa fallet!

Aubel har delvis visat att hon kan nå kompromisser och rätta till politiska nederlag. Samtidigt uppvisar hennes hittillsvarande ämbetsutövning tydliga brister när det gäller förberedelser, kommunikation och majoritetsbildning. Skriftliga pressförfrågningar besvaras inte av henne – trots att Aubel har kontaktats direkt – Noosha Aubel, kritik mot Noosha Aubel, borgmästare i Potsdam, Jan Brunzlow, pressekreterare Jan Brunzlow, skandal med svårt funktionshindrat småbarn, skandal i Potsdam rörande funktionshindrat barn, funktionshindrat barn, vårdgrad 4 för barn i Potsdam, ledarskap i Potsdam, Potsdams stadshus, delstatshuvudstaden Potsdam, Potsdams budget 2026, Potsdams förvaltning, Potsdams politik, Potsdams datacenter, bostadsbrist i Potsdam, skolbiljett i Potsdam, skolmat i Potsdam, Potsdams kommunfullmäktige, kommunalpolitik i Brandenburg, socialdomstolen i Potsdam, ärendenummer: S 20 SO 142/26, lönegrad B7, Aubel lönegrad B7, Aubel 14 084 euro, Noosha Aubel 14 084 euro – har presstalesmannen Jan Brunzlow besvarat med ett ”erbjudande om ett personligt samtal”, vilket, som man gärna skulle säga i Baden-Württemberg, ”har en viss bismak”.

Det egentliga problemet är dock inte Aubels pedagogiska examen. Det är den hittills synliga klyftan mellan förvaltningserfarenhet och politiskt ledarskap i stort.

Enligt vissa invånare i Potsdam har stadens borgmästare Noosha Aubel inte mycket tid kvar på sig att skingra de ovannämnda stora tvivlen. Medborgarna betalar Aubel en mer än ansenlig lön och kan förvänta sig ett fullgott ämbetsutövande, utan moraliska skandaler kring ett svårt funktionshindrat barn och brister i kommunikationen.

En sak är säker: det initiala förtroendet för Aubel är inte obegränsat. Potsdam behöver mätbara framsteg inom förvaltning, bostäder, trafik och ekonomi, inga 10 km/h-gator med gropar som strider mot allt sunt förnuft, som i Potsdam-Babelberg – inga fler utfästelser vars politiska grund först söks i efterhand. Om resultaten uteblir kan just kandidaten som stod för förnyelse bli symbolen för just den stagnation som Aubel med stora ord har lovat att övervinna.

M.Motin